Summa sidvisningar

onsdag 14 oktober 2015

Invandringen och verkligheten


I dag har jag sett och lyssnat till partiledardebatten i riksdagen. Det var med mycket kluvna känslor.

Jag kan inte avgöra om det jag såg och hörde var ett tecken på styrka eller svaghet.

Mitt intryck är att man i huvudsak argumenterade för sina egna budgetförslag och mot motståndarnas.

Samtidigt måste varje budget i dagsläget vara överspelad direkt som den läggs fram. Man nämnde att en prognos talade om 150 000 människor som kan komma invandrande.

Om kostnaden för att försörja dessa människor ligger på 100 000 kronor per år innebär detta en årlig kostnad på 15 miljarder. Gissningsvis är det kommunerna som får stå för merparten av detta.

Redan innan den stora strömmen av inflyttare kommit vet vi att det saknas lärare i dagens skola.

Nu kommer kanske en normal årskull barn tillsammans med sina föräldrar eller som ensamkommande. Hur och var dessa ska få skolgången ordnad har ingen av politikerna nämnt. Vad kostnaden för detta är kan man bara gissa. En hastig internetsökning visar att skolpengen, dvs. det belopp som kommunerna betalar till skolorna för varje elev ligger på mellan 75 och 90 000 kronor per år. Detta innebär en kostnad för kommunerna på kanske 7 – 8 miljarder per år.

Till detta kommer att dessa människor ska bo någonstans. I dagsläget förefaller många ha hamnat i glesbygdskommuner som haft tomma bostäder.  Där finns det emellertid knappast några arbeten.

Tak över huvudet och skolgång för barnen är dock inte det enda. Dessa människor kommer att behöva sjukvård, det kommer att behövas social insatser, ett utbyggt rättsväsende som kan ta hand om den ökade ärendehantering som dessa människor kommer att ge upphov till, etc.

I dagsläget lär det finnas mer än 10 000 personer som fått avslag på sina asylansökningar och som ska föras ut ur landet.  De ansvariga myndigheterna har inte resurser att genomföra detta.

Jag hörde Jonas Sjöstedt berätta om den tillit merparten av människor i Sverige känner för varandra och för myndigheterna och vikten av att denna tillit.

Denna tillit som svenskarna upplever är ett resultat av ett månghundraårigt arbete av stat och myndigheter där medborgarna successivt känt att dessa agerar för deras bästa.

De människor som kommer hit har helt andra erfarenheter. De kommer från klansamhällen där staten aldrig agerat för medborgarnas bästa. Klanen eller släkten har varit medborgarens skydd mot staten, dvs. övermakten. Att tro att dessa människor på några år skulle anamma denna svenska tillit, känns oerhört naivt.

Södertälje har en stor Assyrisk/Syriansk invandrargrupp. Hos många av dessa unga finns inget intresse av att assimileras. Tvärtom uttalar de ofta att de inte vill eller tänker bli ”svennar”. Gruppen agerar i mångt och mycket utanför det svenska samhället och dess ramar. Rättsskipningen när olika personer i denna grupp kommit i konflikt hanteras av deras kyrkor.  Då har de ofta bott i Sverige i minst en generation.

Södertäljeborna verkar inte sympatisera med dessa inslag i deras kultur. Deras tillit till denna invandrargrupp är inte stor.

Inget modernt land har tagit emot så många invandrare på så kort tid, för Sveriges del 15 personer per 1 000 invånare. Tyskland verkar säga stopp vid dryga 6 personer per 1 000 invånare.

Jag tror dessvärre att resultaten av denna invandringsvåg kommer att leda till mycket höga kostnader för det svenska samhället. Det kommer att resultera i ännu större och fler segregerade områden med stor arbetslöshet och hög kriminalitet. Dagens problem med områden dit inte svensk polis och lag gäller kommer att bli mångdubbelt fler.

I slutändan kommer detta att leda till ett en snabbt eroderande tillit människor emellan och oerhört mycket större förakt för politiker än vad fallet är just nu. Risken för direkta våldshandlingar mellan ”svenskar” och olika invandrargrupper är nog dessvärre inte försumbar.

Detta diskuterades inte i dagens debatt.


 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar